Bankgiro eller plusgiro – och vad ska stå på fakturan?

Skillnaden mellan bankgiro och plusgiro

Bankgiro och plusgiro är två betalsystem som gör det enkelt för kunder att betala till ett företag. I stället för ett kontonummer får kunden ett kortare nummer att betala till, och pengarna hamnar på ditt konto.

För kunden är skillnaden liten. Båda kan betalas från internetbanken eller bankappen i alla svenska banker. Skillnaden ligger främst i vem som står bakom systemet och var du skaffar numret.

Båda tjänsterna kostar normalt en avgift. Vad det kostar och vad som ingår varierar, så jämför med din bank.

Vilket ska du välja?

Har du inget av dem är bankgiro ofta det enklaste valet, eftersom du ordnar det via den bank där du redan har ditt företagskonto. Byter du bank kan du behålla bankgironumret: den nya banken kopplar numret till ditt nya konto. Plusgiro är Nordeas betalsystem och kopplat till ett konto hos Nordea. Har du redan plusgiro finns det ingen anledning att byta för kundernas skull, eftersom betalningar till plusgiro fungerar som vanligt från alla banker.

Det är heller inget krav att ha något av dem. Med få kunder fungerar det bra att ta betalt till ett bankkonto eller med Swish. Bankgiro och plusgiro gör det främst lättare att hålla ordning när betalningarna blir fler, och många företagskunder är vana vid att betala till bankgiro.

Andra sätt att ta betalt

Swish för företag

Swish passar bra när kunden är en privatperson. Kunden skriver in ditt nummer och fakturanumret som meddelande, och pengarna kommer fram direkt. För att ta betalt i verksamheten behöver du ett Swishnummer för företag, som du ansöker om via din bank. Företagsnummer börjar på 123, till exempel 123 456 78 90.

Kundens bank har en beloppsgräns för Swish, så vid större belopp är det bra att också ange bankgiro eller konto.

Bankkonto

Du kan låta kunden betala direkt till företagets bankkonto. Ange då både clearingnummer och kontonummer, och gärna vilken bank det gäller. Clearingnumret är fyra siffror, hos vissa banker fem, och talar om vilken bank kontot tillhör. Kontonumrets längd skiljer sig mellan banker, så skriv av det exakt som banken visar det.

IBAN och BIC för kunder utomlands

Kunder i andra länder kan normalt inte betala till bankgiro, plusgiro eller Swish. De behöver ditt IBAN, som är kontonumret i internationellt format, och BIC, även kallat SWIFT-kod, som identifierar banken. Ett svenskt IBAN börjar på SE och har 24 tecken. Båda uppgifterna hittar du i internetbanken. Inom EU räcker ofta IBAN, men skriv ut BIC också så slipper kunden fråga.

Vilket betalsätt passar vilken kund?

Vad är ett OCR-nummer?

Ett OCR-nummer är en referens som kunden anger när den betalar, så att betalningen automatiskt kan kopplas till rätt faktura. Numret byggs efter en fast regel med en kontrollsiffra på slutet och ibland en längdsiffra. Det gör att en felskriven siffra kan upptäckas redan när kunden lägger in betalningen.

För att använda OCR-nummer behöver du ett avtal med banken om OCR-referenser för ditt bankgiro eller plusgiro. Har du inget sådant avtal skriver kunden i stället fakturanumret som meddelande, och du stämmer av betalningen mot fakturan själv. Med ett fåtal fakturor i månaden fungerar det utmärkt.

Betalningsuppgifter på fakturan

Kunden ska kunna betala rätt belopp, till rätt mottagare, med rätt referens, utan att behöva höra av sig. Se till att fakturan visar:

• Betalsätt och nummer, till exempel ”Bankgiro 123-4567”
• Referens att ange: OCR-nummer eller fakturanummer
• Beloppet att betala, inklusive moms
• Förfallodatum
• Ditt företagsnamn, så att kunden känner igen mottagaren i banken
• IBAN och BIC om kunden finns utomlands

Du kan ange flera betalsätt, till exempel bankgiro för företagskunder och Swish för privatpersoner. Välj bara de som kunden behöver, så blir fakturan tydligare. Resten av det som ska stå på en faktura hittar du i guiden om vad en faktura ska innehålla.